♡Au Pair i Arizona, USA♡

"Du lever ett lyxliv" - detta får jag höra väldigt ofta av människor som jag pratar med. Familj, vänner, bekanta och även främlingar. Nu kan vi definera termen lyxliv på olika sätt också. För mig betyder det förmodligen något annorlunda. Att vara en Au Pair innebär att gå tillbaka till att vara sju år gammal igen. Man sätter sig ner och äter frukost halv sju på morgon, om inte tidigare. Middagen kommer sex halv sju på kvällen efter en full dag och läggdags är vid halv tio. Du inser också att en serie och toast innan läggdags inte är så dumt. 

 

Du känner dig som 14 igen när du frågar om det är okej att en kompis kommer över eller när du måste berätta att du sover borta inatt så att dom vet vart du befinner dig. För mig som bara är 19 så är jag återigen minderårig, vilket innebär att jag kan inte följa mina 21+ vänner till en club (om du inte är från Tyskland och är född 93, då kan du komma in i alla fall på grund av outbildade vakter). 

 

Du kommer också känna dig som en mamma eller pappa tidigt i ditt liv när du är med dina värdbarn. Du kommer också inse samt förberedas inför den kopiösa mängden tid, tålamod och arbete som kommer krävas när det är dina egna barn. Du kommer finnas där för dina värdbarn under minst ett års tid. Du kommer finnas där på uppvisningar i skolan, fotbollsträning, basebollträningar, familjemiddagar, familjeresor och så mycket annat. Du kommer trösta dina värdbarn och få dem att le och skratta. Du kommer diciplinera dom och vara hård vilket betyder att du heller inte kommer vara deras favorit person i alla lägen. Men sanningen är att när du gör något som dom inte samtycker med så gör du rätt. Barnen och likaväl du har rätt att uttrycka och visa känslor. Det skiftar ändå från arg till glad ganska snabbt.

 

Att se dina värdbarn utvecklas och lära sig nya saker eller när dom springer mot dig, kramar dig och säger att dom saknat dig är saker som kommer få ditt hjärta att smälta. När du är den som lär ditt värdbarn att cykla eller att skriva är ögonblick värd att minnas. Hur deras ansiktsuttryck såg ut när dom äntligen greppat det. Jag kommer ihåg när jag, min värdpappa och hans två barn var ute en helt vanlig kväll och mitt värdbarn bestämde sig att han ville ta av stödhjulen på cykeln. Efter några rundor upp och ner på gatan cyklade han helt själv. Han skrek " Annelie, look, I'm ridning my bike. I did it. Annelie I'm doing it!!" Jag kunde inget annat är bara le, skratta och hejja på honom. Du finner dig själv tänka på hur lycklig och tacksam du är över att just du får uppleva det här. 

 

Ett misstag som många gör när de väljer att bli en Au Pair är att de inte förstår själva arbetsbiten. Du kliver upp tidigt varje morgon, ska duscha, klä och få i barnen mat, packa skolväskan med nödvändiga saker som snacks & läxor. Du skjutsar dom till skolan, skriver in dem, åker hem och städar efter morgonens festivitet (du hinner oftast inte innan skolan), tvättar och städar undan barnens leksaker osv. Du får några timmar för dig själv sen är det dax att hämta barnen och glöm inte snacks för all del, då kan det uppstå problem. Du måste också ha kommit ihåg att packa bilen med träningsutrustning och ombyte. Väl hemma från träning eller vad det nu är så är det dax för middag, läxor och sen lektid innan läggdags. Jag brukar läsa böcker och hitta på historier med deras gosedjur och ligga i sängen med mina två yngsta värdbarn tills de somnar, då smyger jag ut. Det finns bättre och sämre dagar. Dagar då barnen vägrar duscha, klä på sig, borsta tänderna och lyssna på dig är mer utmanande men du tar dig igenom det. Du lär dig nya trix hela tiden och du lär känna dina värdbarn mer och mer för varje dag och de lär känna dig. 

 

Medans du lever detta liv med din värdfamilj och dina nyfunna vänner, som du också kommer inse är vänner för livet och att de alltid kommer skilja sig lite från dina andra vänner, så kommer det komma dagar då du tänker på vad du lämnat för detta jobb & liv. Dina vänner, din familj, ditt land, din kultur och pojkvän eller flickvän. Det kommer finnas tillfällen då du saknar ditt gamla liv. Det kommer kännas jobbigt och du kommer längta hem, men det är okej. Det är okej att säga till din värdfamilj att du har hemlängtan och att du känner dig lite ledsen.

 

Det kan vara utmanande att vara en Au Pair, men det är också en extremt rolig tid och en underbar erfarenhet. Jag ångrar inte en sekund att jag valde att åka hit och arbeta som en Au Pair. Jag älskar min värdfamilj och kommer aldrig glömma min tid här.